Wallenbergare och melon

Igår var jag och mannen iväg på äventyr igen.
Vi ringde min lille mormor och sjöng för henne i bilen på väg in till Ikano.
Väl inne på Ikano hittade vi världens goaste present till Josefin, vet dock inte om Linda kommer tycka om den! :P
Efter det hade jag lovat mannen att ta en tur inne på Game och efter sisådär 45 min var vi klara och två spel "rikare".

Sen bestämde vi oss för en sväng inne på Ikea och väl där inne skrek Wallenbergar´n efter oss.
Vi hade ätit just den rätten på Ikea innan och den var såpass god att mannen ville ha den igen.
Det roliga var att mannen -aldrig- hade ätit den rätten innan och det får mig bara att undra vad som händer med Sverige.
Om en 22åring aldrig ätit husmanskost och bor i sverige.
Föds alla upp på pizza och hamburgare??
Jag äter ju hellre ett mål husmanskost än en pizza då jag tycker att husmanskosten mättar bäst och är det godaste alternativet.
Hemma hos oss försöker vi äta så lite fastfood som möjligt och jag har försökt visa att god mat inte behöver vara så jobbigt att göra även fast det tar lite tid.
Det är faktiskt så att när vi handlar så köper vi nästan alltid mest frukt och grönt och kött eller fisk.
Alla äter ju olika men fy farao vad trött jag blir på all förbannad fastfood!

Igår kväll kollade jag och mannen Top Model 17, även fast jag redan sett den säsongen. :P
Men har man en deal så har man!
Mannen skulle få spela en timma innan Top Model och efteråt.

Jag ÄLSKAR den säsongen utav Top Model, allt tack vare den underbara Isis.
Isis var men i säsong 12 och hade då inte genomgått en könsoperation från kille till tjej.
En sådan vacker människa som enligt sig själv föddes i fel kropp.
Jag dömer inte, jag tycker snarare mer om och beundrar vilket mod hon måste haft.
Isis blev i säsong 12 fel behandlad utav de andra tjejerna som var elaka hela tiden och stackars Isis klarade inte trycket och hennes foton blev sämre.
För t.o.m på plåtningarna kunde de andra tjejerna prata illa och göra elaka gester till henne.

I säsong 17 som visas på tv3 har hon genomgått könsoperationen och är numera helt och hållet en kvinna.

Nu ska jag äta en go frulle, tjings!

Hoppsan!

Idag var en innerligt händelserik dag.
Tjejen i lägenheten bredvid har allvarliga problem och jag kan inte säga annat än att jag tycker synd om henne.
Jag trodde i fredags att hon höll på att bli misshandlad och ringde därför efter polisen, dock hade hon hunnit lämna huset innan polisen kom till undsättning.
Idag skrek hon för fulla muggar igen och jag kunde rätt fort konstatera att det är hon som inte mår bra psykiskt, kanske har hon något syndrom då hennes beteende är väldigt udda.
Hon skrek så att det hördes gott och väl igenom väggarna och i hela trapphuset.
Jag bankade på väggen efter en timmes konstant skrik vilket resulterade i att hon sa att alla hennes grannar är "horor" samt annat otrevligt.
Hon var också väldigt snabb med att hota mig med döden om jag bankade igen osv..
Hon kom senare ut ur sin lägenhet och kastade saker på grannarna tvärs över oss och pekade finger mot deras ytterdörr.
Hoppas att det löser sig för stackarn..

Dagen spenderades hemma med lite fixande inför helgen då vi bilar ner till götet.<3
Många paket till mormor min som faktiskt fyller 70 år imorgon!
Båda mina farföräldrar gick bort alldeles för tidigt och jag kan väl inte annat än säga att det har gjort att jag är väldigt rädd om mina morföräldrar.
Som mindre tänker man inte i sådana banor, i alla fall inte jag.
Jag trodde att farmor och farfar skulle leva för alltid, åtminstone mycket längre.
Hanteringen utav bägge deras bortgångar kunde inte varit sämre.
Jag betedde mig illa och gjorde hemska saker mest för att glömma och sluta känna.
Jag som trodde att jag var stark, var i själva verket hur skör som helst.
Vissa människor älskar mig fortfarande lika mycket och kan fortfarande se på mig och känna kärlek, men långt ifrån alla.

Jag hymlar inte med att jag missbrukat eller den mängd jag missbrukat.
Jag var en jävla pundare, helt värdelös och totalt blottad inför alla.
Vetskapen om hur många som mådde dåligt på grund utav mig drev mig till galenskap.
Vart jag än gick blev jag paranoid och livrädd för att kanske stöta på någon utav de sårade.
Jag ville inte att dom skulle se vad jag hade blivit, tjejen dom en gång älskade och höll av.
Totalvägrar, bara vägrar att gråta för det är inte mig det är synd om.

Jag var feg och vågade inte känna smärtan.
Jag trodde att smärtan skulle leda till min död och jag valde knarket som jag stått emot i flera år innan.

Trots all förbannad skit lever jag idag ett väldigt alkoholfritt och drogfritt liv.
Jag har inte varit full på långt över ett år och knark var det ännu längre sedan jag rörde.
Jag har ett lyckligt liv med min fästman och min katt och babyn i magen.
Min fästman vet om precis allt som skett i mitt liv och han älskar mig inte mindre för det, tack och lov! ;)

Ett dåligt beslut ledde till en katastrof, tänk då vad ett bra beslut kan leda till! :)

Second hand & pärlor

Lördagen började jag genom att byta bort en gammal Knubbig lampa för en hel icapåse full med burkar innehållande olika pärlor och  tillbehör.

Sedan spenderade vi förmiddagen på olika Second hand butiker i Linköping.
Med oss hem från första second handen fick vi en ELMO videokamera som är från 60-70 talet och helt fungerande med tillhörande kameralåda. 10:-
En styck Rolf Lidberg (ej orginal såklart) tavla för 30:- Samt en handmålad herioglyf 10:-

Från den andra second handen fick vi med oss en grön möbel med bänk och en liten byrå 80:-

Efter en snabb runda hem för avlastning åkte vi till Motala för att se på "Bryggstaden".
Jag vägrar att kalla det för hamnstad när det inte finns något hav utan bara en massa sötvatten.
Motala var en ny stad för mig och herregud vilket intryck jag fick.

ALLT, precis ALLT var stängt och det fanns inte en kotte i närheten och då befann vi oss mitt i staden på torget.
Nej, snabbt därifrån och hem igen!

Väl hemma hade vi myskväll med dipp och grönsaker och givetvis Captain Jack Sparrow!

Bussresan från helvetet..

Idag skulle jag in till stan igen för att möta min lille man.
Direkt när jag steg på bussen kände jag att vi skulle krocka och dö, tack och lov hände det inte men det var nära på.
I varenda kurva drog busschaffuören gasen i botten så att hela bussen var på god väg att tippa över.
Det såg han ut att vara väldigt road utav dessutom.
Gaspedalen var nere i botten hela djävulsresan på 30min.

Väl inne i stan skulle vi förbi en skoaffär då min älskade man hade på sig foppatofflor i ösregnet.
Killar brukar ju bestämma sig rätt fort då de avskyr att shoppa, men icke!!
Här skulle miljarders skor provas och ges betyg på men han kom iaf nöjd ut ur butiken! :)

Efter det bar det iväg till den väldigt petita biosalongen för att titta på Battleship.
Underbart bra film även fast det fanns lite väl många Transformers inslag.

Nu är det dags för godda, tjings!

Matkoma & Frankenstein

Åh, så förbannat!!

Igår eftermiddag satte jag mig på bussen för att möta upp min lille man i stan, allt kändes bra och solen sken.
Dock sätter det sig en kille framför mig på bussen som antagligen mixat lite olika dofter och hårprodukter, han luktade nämligen en blandning mellan apelsin/mango/mint/usch.
Den kombon gjorde mig illamående i en hel halvtimma! :(
Jag som inte stött på något som gett mig en sådan känsla under graviditeten än, så typiskt!

Igår skulle det storhandlas och den sista etappen innan kassan var att köpa en påfyllningsflaska till våran Glace spray vi har på toaletten.
Den förra vi hade sprutade ut en väldigt sötsliskig vanilj liknande doft så nu skulle vi ta något annat.
Jag valde en "Brazilian Mango" om jag minns rätt OCH givetvis luktar den nästan likadant som killen på bussen!!! 

Nu ligger jag här, med huvudet på min Frankenstein kudde med min lille katt Charlie på magen, där han alltid ska ligga.
Matkoman efter frukosten sitter fortfarande i, lite ungefär som för något år sedan när jag var hos min faster Camilla, varje gång jag åt blev jag helt slö och kunde knappt röra mig.

Appropå det, nästa helg bär det av till Göteborg!
Då blir det en väldigt massa firande, jag ska firas, mormor ska firas, Hampus och Josefin ska firas, alltså kalas hela helgen.
Det blir också första gången alla träffar min fläskiga mage ;D

Det är lite ångestladdat att bo såpass långt bort från alla förutom min lillasyster som bor ca en timma härifrån.

Tankar kring hur man ska gå till väga, jag vill ju att pappa&mamma ska kunna träffa sitt barnbarn när dom vill och inte en gång om året och hur blir det med dop osv osv..

Nu ska jag plocka lite här hemma och vila matkoman lite till, trötter som jag är! Tjings!

Cravings, bikarbonat & Subway!

Som de flesta andra gravida har jag cravings, dessvärre släpper inte mina tills jag får precis det jag vill ha. Stackars fästmannen som hade varit så snäll som alltid och bäddat ner mig i soffan under täcket, tre sekunder senare ville jag ha glass men han tyckte tvärt att jag kunde vänta med att äta glass i en timma.
Jag låg nerbäddad i soffan med katten liggandes på min mage (som vanligt) och gnällde konstant hela timmen lång, så till sist fick mannen min huvudvärk.
Cravings kan vara jobbiga minst sagt. ;)

Det är väldigt många funderingar i huvudet just nu.
Mitt första barn, hur ska det gå????

Läste igår om ett bikarbonat test man kan göra för att se vilket kön det är på knodden i magen.
Ska man testa tro??
Det är trots allt fem veckor kvar till nästa UL.

Jag och fästmannen har faktiskt plurat ihop två namn som vi bägge gillar.
Det kändes nästan direkt att om det skulle bli en kille så ska han heta Elliot.
Givetvis ska det vara så svårt med tjejnamn men vi hittade ett som blir jättefint.
Nämligen Ariel (från Den lilla sjöjungfrun) dock kommer hon isåfall kallas för Ella.

Nu ska jag faktiskt iväg!
Vi ska äta på Subway (ännu en craving), sedan ska vi köpa en present till min mormor & efter det iväg till en secondhand butik vi inte checkat av än!
Tro det eller ej, men vi är totala loppis töntar!
Minst en gång i veckan är det en loppis eller secondhand butik som gäller. :)
Det tycker jag faktiskt att fler borde intressera sig utav!

Trevlig eftermiddag allihop! :)